Var ner på stan idag och köpte examenspresent till C. Fullt med blivande studenter som var utklädda och troligen lite smått onyktra :) Det är 7 år sen jag tog studenten. Vart har tiden tagit vägen?
Då trodde jag aldrig att jag skulle flytta från lilla Vetlanda, trodde aldrig jag skulle börja jobba inom vården, aldrig. Jag hade inga direkta planer på vad jag skulle göra med livet. Ungefär som nu.
Jag önskar jag kunde säga jag gjort något vettigt under dom 7 åren, men nee jag har faen inte gjort något.
Hade jag vetat att väntningstiden varit såhär lång så kanske jag gjort något annorlunda.
Tänker inte skylla något på E, för han har ju försökt få mig på andra tankar. Men är man fast besluten på något så är det väl det enda man tänker på.
Men hade jag fått göra om dessa 7 år med vetskapen om att jag inte skulle ha några barn vid 27 års ålder så hade jag gjort något annorlunda. Tror jag.
Meeeen så kan jag inte tänka, framåt ska jag tänka.
Jag hoppas att mitt liv ser annorlunda ut om 7 år från nu.